Inflation i Sverige genom åren
Inflationen har varierat kraftigt i Sverige. Under 1980-talet och runt 1990 samt 2022 var inflationstakten mycket hög, medan flera år präglats av nära noll inflation. Här är hela historiken med siffror från Statistiska centralbyrån.
Vad är inflation?
Inflation innebär att den allmänna prisnivån stiger, vilket gör att samma summa pengar köper mindre över tid. I Sverige mäts inflationen främst med konsumentprisindex (KPI).
Riksbanken har ett inflationsmål på 2 procent. När inflationen avviker kraftigt från målet justerar Riksbanken styrräntan för att föra den tillbaka.
Perioder med hög inflation
I början av 1980-talet låg inflationstakten kring 9.1 procent eller högre under flera år i följd. Även runt 1990 var nivån hög innan den föll kraftigt i samband med 1990-talskrisen.
Det senaste exemplet är 2022, då inflationstakten i december uppgick till 12.3 procent.
Perioder med låg inflation
Flera år har haft inflation nära noll, och vissa år har prisnivån till och med sjunkit – det kallas deflation. Detta har inträffat exempelvis 1996, 1998, 2014 och under 2020-talet.
Låg inflation är inte alltid positivt. Faller priserna samtidigt som skulderna står kvar ökar skuldernas realvärde, vilket Riksbanken söker undvika.
Varför inflationen spelar roll för din ekonomi
Inflationen påverkar värdet av ditt sparande. Om sparräntan är lägre än inflationen minskar pengarna i realvärde, trots att saldot ökar.
Inflationen styr också prisbasbeloppet och därmed flera skatte- och ersättningsbelopp. Använd vår inflationskalkylator för att räkna ut vad en summa är värd i framtiden.
Vanliga frågor
Vad var inflationen i Sverige 2025?
Inflationstakten i december 2025 var 0.3 procent.
När var inflationen som högst i Sverige?
Under perioden 1960 och framåt var inflationen högst 2022, med 12.3 procent i december. 1980-talets början präglades också av hög inflation.
Vad är Riksbankens inflationsmål?
Riksbankens mål är en inflationstakt på 2 procent per år mätt med KPI. Målet infördes 1993 och har sedan dess varit vägledande för penningpolitiken.
Vad är skillnaden mellan KPI och KPIF?
KPI mäter den allmänna prisutvecklingen. KPIF är samma mått men med fast ränta, vilket innebär att effekten av ändrade bolåneräntor rensas bort. Riksbanken använder KPIF för att bedöma inflationen.
Inflationstakt (KPI) i december varje år, 1981–2025
| År | Inflationstakt |
|---|---|
| 1981 | 9,1 % |
| 1982 | 9,6 % |
| 1983 | 9,2 % |
| 1984 | 8,2 % |
| 1985 | 5,6 % |
| 1986 | 3,3 % |
| 1987 | 5,1 % |
| 1988 | 6,0 % |
| 1989 | 6,6 % |
| 1990 | 10,9 % |
| 1991 | 7,9 % |
| 1992 | 1,8 % |
| 1993 | 4,1 % |
| 1994 | 2,5 % |
| 1995 | 2,1 % |
| 1996 | −0,2 % |
| 1997 | 1,6 % |
| 1998 | −1,2 % |
| 1999 | 1,3 % |
| 2000 | 1,0 % |
| 2001 | 2,7 % |
| 2002 | 2,1 % |
| 2003 | 1,3 % |
| 2004 | 0,3 % |
| 2005 | 0,9 % |
| 2006 | 1,6 % |
| 2007 | 3,4 % |
| 2008 | 0,9 % |
| 2009 | 0,6 % |
| 2010 | 2,3 % |
| 2011 | 2,3 % |
| 2012 | 0,0 % |
| 2013 | 0,1 % |
| 2014 | −0,3 % |
| 2015 | 0,1 % |
| 2016 | 1,7 % |
| 2017 | 1,7 % |
| 2018 | 2,0 % |
| 2019 | 1,8 % |
| 2020 | 0,5 % |
| 2021 | 3,9 % |
| 2022 | 12,3 % |
| 2023 | 4,4 % |
| 2024 | 0,8 % |
| 2025 | 0,3 % |
Källa: Statistiska centralbyrån (SCB), tabell PR0101A/KPI2020M – Årsförändring
Räkna själv
Inflationskalkylator
Räkna ut hur mycket ett belopp är värt i framtiden efter inflation.
Sparräntekalkylator
Räkna ut hur mycket ett sparat belopp växer med en viss sparränta.
Ränta på ränta-kalkylator
Räkna ut hur ditt sparande växer med ränta på ränta.
Källor: SCB – Konsumentprisindex (PR0101A/KPI2020M). Uppdaterad: 2026-10-11.